Vinbärsknoppmal
Lampronia capitella (Clerck, 1759)

Texter: Bert Gustafsson

---

Lampronia capitella (Clerck, 1759). Vinbärsknoppmal.

Beskrivning

Vingbredd 14-18 mm. Huvudhår ockragula. Antennerna ca halva framvingelängden. Framvingarna mörkt purpurbruna med gulaktigt skimmer. På vingens framkant finns en vitaktig, trekantig fläck samt en motsvarande på bakkanten. Vid vingens bas finns också en fläck som ibland går från bakkant till framkant. Bakvingar gråbruna med purpurglans.

Biologi

Habitat

Finns där det växer vinbär eller måbär.

Associationer

Näringsväxter: Ribes.

Beteende

Fjärilarna flyger under en ca tre veckor lång period med start vid begynnande kartsättning på vinbärsbuskarna (i norra Sverige ungefär från och med mitten av juni).

Livscykel

Flyger i juni-juli. Larv lever på Ribes-arter (vinbär och måbär) och kan uppträda som svår skadegörare i vinbärsodlingar. Larven är som ung närmast färglös, efter övervintring röd och senare blåaktigt grön med svagt rödaktig anstrykning. Huvud och nacksköld är svarta. Äggen läggs i karten, vanligtvis 3-7 ägg tillsammans och totalt ca 100 ägg per hona. De unga larverna lever av fröämnena men lämnar karten innan dessa mognat. Larven övervintrar i en kokong i grenverkets nedre del. Under tidig vår, ungefär då buskarnas skottknoppar börjar visa grön spets, angriper larverna skottknopparna och äter av blad- och blomanlag. Ofta angriper larverna fler än en knopp. Larverna gnager sig in till märgen på knopparna. Skålformade fördjupningar bildas där knopparna suttit och dessa ärr kan ses ännu ett par år efter att larverna lämnat busken. I första hand angrips knoppar i skottspetsarna, vilket ofta leder till kvastbildning med många korta, veka skott långt ut på grenarna. Angripna buskar ser "risiga" ut. Vid mycket kraftiga angrepp kan praktiskt taget alla skottknoppar på buskarna bli förstörda.

Utbredning

Är påträffad tämligen allmänt i nästan hela landet förutom Gotland. I övriga Norden finns den i Danmark, södra Finland men saknas i Norge.

---