Sparvhök
Accipiter nisus (Linnaeus, 1758)

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson

---

Beskrivning

Sparvhöken är en av våra vanligaste rovfåglar. Beståndet har ökat sedan 1970-talet och uppskattas till 44 000 häckande par (2012).

Biologi

28-38 cm. Vingspann 55-80 cm.
Sparvhökshanen är den minsta bland våra rovfåglar, medan honan är något större och kan vara dubbelt så tung som hanen. Den vuxna hanen har blågrå rygg och roströd tvärbandning på undersidan. Honan är gråbrun på ovansidan, medan undersidan är ljus med svarta tvärband. Ungfåglarna liknar honan, men har mörkbrun rygg med rostfärgade bräm. Undersidan är kraftigt tvärbandad.

Habitat

Sparvhöken häckar i en stor del av Sverige och är ofta knuten till yngre tät skog.

Migrering

Vissa sparvhökar flyttar i augusti-november till Västeuropa och återvänder i april-maj, medan andra övervintrar och ofta uppehåller sig intill bebyggelse.

Födoval

Födan utgörs till största delen av småfåglar, men det händer även att sparvhöken tar smågnagare. Honorna tar och ibland tamduvor.

Beteende

Sparvöken sitter gärna högt uppe i ett träd och spanar efter lämpliga byten, som fångas genom överraskningsattacker.

Fortplantning

Häckar i tät, yngre barrskog, gärna på något fuktig mark. Hanen bygger boet av löst ris, på 6-12 meters höjd. I början av maj lägger honan 3-7 ägg, som är vita med rödbruna fläckar och ca 38 mm långa och 30 mm breda. Ruvningstiden är 33-35 dagar per ägg. Hanen försörjer familjen från äggläggningen till dess att ungarna är halvvuxna. De blir flygfärdiga i juli, efter 24-30 dagar i boet, och blir självständiga efter ytterligare 20-30 dagar.  

Utbredning

Arten har en vidsträckt utbredning i Europa och norra Asien.

---