Rörsångare
Acrocephalus scirpaceus (Hermann, 1804)

Rörsångare sébastien bertru

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson CC-BY


Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Beskrivning

Rörsångaren kan vara mycket svår att upptäcka då den för det mesta gömmer sig i vassen. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 290 000 häckande par (2012).

Biologi

Längd 12,5 cm.
Ovansidan är jämnbrun med rostbrun övergump och undersidan är beigevit. Den har ett otydligt ljust ögonbrynsstreck som slutar vid ögat, flack panna och lång spetsig näbb.

Habitat

Häckar i bladvass i södra och mellersta Sverige och längs kusten norrut till Västerbotten.

Migrering

Flyttar i juli-oktober till tropiska Västafrika och återvänder i maj-juni. Under höstflyttningen flyttar de vuxna fåglarna tidigare än ungfåglarna.

Födoval

Födan består av diverse insekter och andra smådjur som hittas i vassen eller fångas i luften.

Beteende

Rörsångaren ger sig framförallt tillkänna genom sin sång, som känns igen på dess monotona uppbyggnad utan tempoväxlingar. Under flyttningen kan man höra rastande rörsångare i t.ex. buskmarker. Den flyger ofta korta sträckor med en flaxande flykt och med något hängande stjärt.

Fortplantning

Rörsångaren häckar i tät hög vass och boet placeras hängande i vassen, oftast på strax under en meters höjd. Honan bygger det skålformade boet av bl.a. gräs och vassblad. Hon lägger 3-5 ägg, som ruvas av båda föräldrarna i 11-12 dagar. Äggen är blekt grönvita med grågröna fläckar och ca 18 mm långa och 12 mm breda. Ungarna är flygfärdiga efter 10-14 dagar. Om häckningen misslyckas läggs ofta nya ägg. Det händer också att paret får två kullar under en säsong.

Utbredning

Utbredningen sträcker sig över hela Europa med undantag för Irland och Island. Arten förekommer även i Nordafrika, samt österut genom Asien bort till Kina.


Mediafiler på webben
Läs mer