Silvertärna
Sterna paradisaea Pontoppidan, 1763

Texter: Tove von Euler, Thord Fransson

---

Beskrivning

Silvertärnan flyttar längre än någon annan nordisk fågel, mellan 15 000 och 20 000 km enkel väg, och övervintrar utanför Antarktis. Det svenska beståndet har ökat påtagligt de senaste 30 åren och uppskattas till omkring 34 000 häckande par (2012).

Biologi

Längd 33-35 cm.
Vuxna silvertärnor har röda ben, svart hjässa och kort blodröd näbb. Undersidan och strupen är gråaktiga och kinden vit. Vingarna är ljust grå på översidan och ljusa på undertill med en smal svart bård längs bakkanten. Stjärtspröten är smala och utdragna. Ungfåglarna är gråspräckliga på ovansidan, med vit panna och helmörk näbb. 

Habitat

Silvertärnan häckar vid kusten i mindre kolonier, främst i Östersjön, men också längs västkusten och i Vänern. De största kolonierna finns i Haparanda skärgård och vid Holmögadd i Västerbotten. Arten förekommer även i norra Sveriges inland och vid tjärnar i fjällen.

Migrering

Flyttar i juli-augusti till drivisbältet utanför Antarktis och återvänder i maj.

Födoval

Födan består mestadels av småfisk, t.ex. storspigg, och större plankton.

Beteende

Silvertärnan håller till vid stränder och öppna vattenytor på jakt efter småfisk. Den flyger med mjuka vingslag och tycks vara i rörelse nästan ständigt under den ljusa delen av dygnet.

Fortplantning

Hanen och honan bygger tillsammans boet, som utgörs av en grund fördjupning i vegetationen kantad av växtrester. Honan lägger oftast 2 ägg, som ruvas i 20-24 dagar. Äggen är beige med grå och mörkbruna fläckar och ca 39 mm långa och 28 mm breda. Ungarna är flygfärdiga efter 21-24 dagar men matas troligen av föräldrarna ytterligare ett par månader. 

Utbredning

Arten har en cirkumpolär utbredning och häckar i stora delar av Arktis. Möjligen är nordligt häckande silvertärnor de djur på jorden som under ett år upplever mest dagsljus av alla.

---