Skedand
Anas clypeata Linnaeus, 1758

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson

---

Beskrivning

Skedanden känns lätt igen på sin skedformade näbb som den använder för att sila vattnet på plankton, smådjur och växtdelar. Antalet häckande par i Sverige uppskattas till omkring 2400 (2012).

Biologi

Längd 44-52 cm.
Det främsta kännetecknet är den stora, skedformade näbben. Hanen i praktdräkt (december-maj) har grönsvart huvud med mörkgrå näbb, vitt bröst, rödbrun buk och kroppssidor, grön vingspegel med vit bård framtill och ljusblå vingtäckare. Honan är brunspräcklig med orangegrå näbb och gröngrå vingspegel med vit framkant. Ungfåglar liknar honan, men har mörkare ryggsida och strimmigare buksida.

Habitat

Skedanden förekommer lokalt vid insjöar och kuster i södra och östra Sverige samt sparsamt i Norrlands kustland.

Migrering

Flyttar i september till Danmark och sedan vidare mot västra och syd-västra Europa och Nordafrika. Återvänder i april.

Födoval

Födan består av alger och andra vattenväxter, men även av diverse små vattendjur.

Beteende

Uppträder ofta parvis eller i små flockar vid näringsrika insjöar och längs kusterna. Skedanden använder sin specialformade näbb för att sila vattnet i jakt på föda på grunt vatten.

Fortplantning

Paret håller ihop under en häckningssäsong. Boet byggs nära vattnet, väl gömt i vegetationen, och honan lägger 9-11 ägg som hon ruvar i 22-23 dagar. Äggen är gräddvita, ibland med en svagt ljusgrön ton. De ny-kläckta ungarna leds av honan och är flygfärdiga efter 40-45 dagar.  

Utbredning

Arten förekommer i mellersta Europa, österut genom hela Asien och i västra Nordamerika.

---