Fjärilar
Lepidoptera

Texter: Mats W Pettersson, Bert Gustafsson CC-BY



Fjärilar har i regel välutvecklade vingar som är klädda med fjäll som ger vingarna deras färg och mönster. Även den håriga kroppen skiljer fjärilarna från de flesta andra insekter. Vingbredden varierar från 1,5 mm till närmare 10 cm i Sverige. Fjällen är tillplattade hår som ligger taktegellikt över hela vingytan. Fjällen lossnar lätt vid beröring. Ett mindre antal arter har nästan inga fjäll och har då genomskinliga vingar. Honorna av en del arter har kraftigt reducerade vingar och några saknar helt vingar.
Fjärilslarver har ett karaktäristiskt utseende med några korta riktiga ben på bröstet och sedan korta mjuka bukfötter på 4 av bakkroppssegmenten och på det sista segmentet. Av dessa kan några benpar eller alla saknas, men från näbbslände- och växtstekellarver skiljer man dem genom att dessa har fler än de maximalt fem par bukfötter som fjärilarna har.
Föda
. De mest primitiva fjärilarna tuggar i sig pollen, medan alla övriga har sugsnabel och livnär sig på nektar, sav, frukter och t.o.m as. Några har reducerade mundelar och intar ingen föda. Larverna har bitande mundelar och lever med några få undantag på växtdelar. Larverna hittar man oftast på helt andra växter, en s k nischuppdelning mellan vuxna och larver som gör att de inte konkurrerar om resurserna.
Effektiva pollenspridare. Fjärilarna är viktiga pollinatörer eftersom de med sin håriga kroppsbeklädnad ofrivilligt fångar upp mycket av växternas pollen vid sina blombesök.
Stora... och små. Om man vill förenkla tillvaron kan man dela upp fjärilarna i småfjärilar och storfjärilar och koncentrera sig på de stora arterna som ofta är granna och fina. Men i själva verket består fjärilsfaunan mest av de små och oansenliga arterna, vilka kan vara nog så intressanta när man lär sig om deras levnadssätt. Småfjärilarna innehåller ett 50-tal familjer där de flesta är malar.
Av de större fjärilarna är dagfjärilarna de mest kända, men även de är uppdelade i flera familjer nämligen tjockhuvuden, riddarfjärilar, vitfjärilar, ädelfjärilar och gräsfjärilar. Några andra grupper är också dagaktiva och borde räknas hit nämligen bastardsvärmare, dagsvärmare, glasvingar, hanar av skäckspinnare, mjölkörtsspinnare och en del mätare, men de flesta av dessa avviker mycket från dagfjärilarnas utseende med brett trekantiga vingar.
Bland de nattaktiva större fjärilarna som ofta kallas nattfjärilar finns träfjärilar, rotfjärilar, svärmare, påfågelspinnare, honor av skäckspinnare, sikelvingar, egenliga spinnare, tandspinnare, tofspinnare, björnspinnare, nattflyn och de flesta mätare.
Stor insektsordning. Fjärilar är en av de största insektsordningen med fler än 150 000 kända arter och en av de största i Sverige med drygt 2 700 arter.
Det är alltså många familjer att hålla reda på och man gör klokt i att försöka lära sig att känna igen dem på det allmänna utseendet eftersom det inte finns någon bra bestämningsnyckel till familjerna som inte utgår från vingarnas ribbnät, som ju är svårt att se utan att förstöra sin fina samling. För att bestämma fjärilarna till art letar man sig oftast fram genom att bläddra i bestämningsböckerna.

Underliggande taxa

Maximalt fem nivåer visas. Lägre nivåer nås via länkarna för respektive taxon. Visa/dölj underliggande taxa genom att klicka på plus/minus.


Mediafiler på webben
Läs mer