Rapphöna
Perdix perdix (Linnaeus, 1758)

Rapphöna Åsa Berndtsson

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson CC-BY


Klassificering

(Endast en art i släkte Perdix.)
Rödlistestatus i Sverige: Nära hotad (NT) 

Beskrivning

Rapphönan har förmodligen utplanterats i Sverige sedan 1400-talet. Arten är starkt knuten till kulturlandskapet och har minskat på senare tid till följd av förändrade jordbruksmetoder. Idag häckar omkring 14 000 par i landet (2012).

Biologi

Längd 30 cm.
Rapphönan är en knubbig hönsfågel med litet huvud, kort hals och kort stjärt. Fjäderdräkten är brokig, med rostrött ansikte, blågrått bröst och fläckiga sidor i rostbrunt och vitt. Ryggen är beigebrun och stjärten brunröd. Tuppen har en stor mörkbrun fläck på buken. Hos hönan är denna fläck betydligt mindre framträdande.

Habitat

Häckar lokalt och sparsamt i det öppna kulturlandskapet i Mellansverige, på västkusten, i Skåne samt på Öland och Gotland.

Migrering

Stannfågel.

Födoval

Födan består av gröna växtdelar och frön. Kycklingarna äter insekter. Arten är ofta beroende av stödutfodring på vintern.

Beteende

Föredrar ett öppet kulturlandskap med lättare, inte alltför intensivt uppodlade, jordar. Trycker hårt och flyger tätt över marken. Under vintern håller rapphönsen ihop i familjegrupper, som upplöses under våren. 

Fortplantning

Boet placeras i skydd av tät vegetation. Hönan lägger 10-12 ägg som hon ruvar i 24 dagar. De grönbruna äggen är ca 36 mm långa och 25 mm breda. Kycklingarna lämnar boet direkt och leds av båda föräldrarna, men söker tidigt föda på egen hand. De är flygfärdiga efter 14 dagar, men vingarna är fullt utvecklade först efter tre månader.

Utbredning

Rapphönan häckar i större delen av Europa och i västligaste Ryssland.

Mediafiler på webben
Läs mer