Tofsmes
Parus cristatus Linnaeus, 1758

Tofsmes Dirk-Jan van Roest

Texter: Tove von Euler, Ulf Johansson CC-BY


Klassificering

Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Beskrivning

Den lilla tofsmesen har ett karakteristiskt utseende med sin spetsiga svartvitrandiga tofs på huvudet. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 400 000 häckande par (2012). Tofsmesen är Västmanlands landskapsfågel.

Biologi

Längd 12 cm.
Ovansidan är brunaktig och undersidan smutsvit med rostbruna sidor. Huvudet är mönstrat i svart och vitt, med en liten svart haklapp och med en tydlig tofs, som kan resas olika mycket men som alltid är framträdande. Hos ungfåglar är tofsen mindre än hos vuxna individer.

Habitat

Häckar i gammal barrskog i samtliga landskap utom på Öland och Gotland. Beståndet är glesare i Norrlands inland och tofsmesen är sällsynt som häckfågel i Lappland.

Migrering

Utpräglad stannfågel.

Födoval

Födan består sommartid främst av insekter och spindlar. Under våren och hösten hamstrar tofsmesen en hel del barrträdsfrön, spindlar och insekter, som göms i grenverket på barrträd, under lavar, i barksprickor och mellan barr.

Beteende

Tofsmesen upptäcks oftast på locklätet som utbyts mellan hane och hona. Den letar oftast föda uppe i grenverket, men ibland även på marken då den kan ses på nära håll.

Fortplantning

Paret håller ihop hela livet. Boplatsen utses redan i mars-april och bohålet hackas ut i en murken stubbe. Tofsmesen kan även häcka i gamla bohål, efter t.ex. hackspett, eller i andra naturliga håligheter. Boet ligger oftast en till två meter över marken och samma bohål kan användas flera år i rad. Honan lägger 4-6 ägg, som hon ruvar i 13-18 dagar. Under ruvningstiden matas hon av hanen. Ungarna lämnar boet efter 19-21 dagar.  

Utbredning

Utbredningen sträcker sig från Iberiska halvön och Skottland österut till Uralbergen.

Mediafiler på webben
Läs mer