Kungsörn
Aquila chrysaetos (Linnaeus, 1758)

Texter: Tove von Euler, Thord Fransson

---

Beskrivning

Kungsörnen är vår näst största rovfågel och Härjedalens landskapsfågel. Beståndet har ökat på senare tid, åtminstone i södra Sverige och uppskattas idag till omkring 680 häckande par (2012).

Biologi

Längd 75-88 cm. Vingbredd 204-220 cm.
Vuxna kungsörnar har mörkbrun fjäderdräkt med ljusbruna vingtäckare. Benen är fjäderklädda och hjässan och nacken är ljust rödbruna. Unga kungsörnar har vita fält på vingarna och på stjärten, som successivt försvinner med åldern och är helt borta efter 6 år. I flykten syns den tvärt avskurna stjärten och vingarna hålls grunt v-ställda.

Habitat

Häckar från Dalarna till Torne lappmark samt på Gotland.

Migrering

I Sverige är vuxna kungsörnar ofta stannfåglar, medan de yngre sträcker söderut i oktober. En del äldre fåglar rör sig också söderut vintertid för att besöka utlagda åtlar.

Födoval

Födan består av medelstora däggdjur och fåglar. Lokalt tar kungsörnen även igelkott och kanin och under vintern äter den ofta as av större däggdjur.

Beteende

Ses ofta segelflyga på hög höjd, men när den jagar flyger den lågt över terrängen och griper bytet med klorna. Vintertid kan den ses vid utlagda åtlar.

Fortplantning

Det mycket stora risboet byggs i ett kraftigt träd (ofta en tall) eller i ett klippstup. I mars-april lägger honan 1-2 ägg, som ruvas, framförallt av honan, i ca 45 dagar. Äggen är gulvita med rödbruna fläckar och ca 83 mm långa och 60 mm breda. Ofta räcker födan bara till att föda upp en unge, som blir flygfärdig efter ca 70 dagar och självständig efter ca tre månader.

Utbredning

Förekommer som häckfågel i Europa, Nordafrika, Asien och Nordamerika.

---