Ängspiplärka
Anthus pratensis (Linnaeus, 1758)

Ängspiplärka Ron Knight

Texter: Tove von Euler, Thord Fransson CC-BY


Rödlistestatus i Sverige: Nära hotad (NT) 

Beskrivning

Ängspiplärkan är vanlig i Sverige, men är trots det obekant för många på grund av sitt oansenliga utseende. Beståndet uppskattas till omkring 820 000 häckande par (2012).

Biologi

Längd 15 cm.
Ovansidan är gråbrun och kraftigt längsstreckad och undersidan är ljus med gulvitt mörkfläckat bröst och längsstreckade kroppssidor. Den har en smal ljus ögonring och ett otydligt ljust ögonbrynsstreck. Benen är skära. 

Habitat

Ängspiplärkan häckar i öppna och fuktiga gräsdominerade miljöer i hela Sverige. De tätaste bestånden återfinns i fjällregionen.

Migrering

Flyttar i september-oktober till västra och sydvästra Europa samt till nordvästra Afrika och återvänder i mars-april.

Födoval

Födan utgörs främst av insekter, men under vintern också av andra smådjur och frön.

Beteende

Ängspiplärkan är förvisso en oansenlig fågel, men är ljudlig och exponerar sig gärna på stenar och stolpar. Sången utgörs av ett fallande upprepat tsy tsy tsy, som avslutas med en drill och ett efterföljande hy-i’t hy-i’t hy-i’t. Under höstflyttningen ses ängspiplärkan ibland i löst sammanhållna flockar. 

Fortplantning

Boet placeras på marken. Det består av torrt gräs och är fodrat med fina strån. Honan lägger oftast 5-6 ägg, som hon ruvar i ca 13 dagar. Äggen är gråaktiga med täta gråbruna fläckar och ca 21 mm långa och 15 mm breda. Ungarna matas av föräldrarna och lämnar boet efter 12-13 dagar. Vid denna tid är de ännu inte fullt flygfärdiga och matas under ytterligare en tid. 

Utbredning

Förekommer i norra och mellersta Europa, på sydöstra Grönland och i nordvästra Ryssland österut till floden Ob. 


Mediafiler på webben
Läs mer