Fjällvråk
Buteo lagopus (Pontoppidan, 1763)

Texter: Tove von Euler, Thord Fransson

---

Beskrivning

Fjällvråken häckar både i fjälltrakter och i barrskog i norra Sverige.  Beståndet uppskattas till omkring 3000 häckande par (2012).

Biologi

Längd 50-60 cm. Vingspann 120-150 cm.
Fjällvråken känns ofta igen på den vita stjärten med ett brett mörkt ytterband. Sittande på nära håll kan man se att benen är fjäderklädda ända ner till tårna. Unga fjällvråkar har ljust huvud, mörk bröstfläck och mörka vingknogar. Äldre fåglar är ofta relativt mörka och kraftigt spräckliga och kan vara svåra att skilja från ormvråkar. Dock kan fjällvråken kännas igen på den vita övergumpen och på att den ofta ryttlar i luften.

Habitat

Häckar främst utefter den skandinaviska fjällkedjan, men under goda gnagarår häckar den även långt ner i skogslandet.

Migrering

Flyttar i oktober till Öst- och Mellaneuropa och återvänder i mars-maj. En del fjällvråkar övervintrar i södra Sverige.

Födoval

Födan består mestadels av små däggdjur, mest sorkar och lämlar, men ibland även av fågelungar och as.

Beteende

Fjällvråken jagar i öppna landskap och ses ofta ryttla på 10-15 meters höjd med tunga vingslag, utbredd stjärt och hängande fötter. Den vilar ofta på stolpar, i träd eller på marken. Under flyttningen ses fjällvråken framförallt i östra Sverige.

Fortplantning

Fjällvråkens fortplantning är mycket beroende av gnagartillgången, och maximal häckning äger rum ungefär vart fjärde år. Boet byggs av ris och placeras på en avsats i ett bergsstup eller i ett träd. Honan lägger 2-7 ägg, som hon ruvar i ca en månad per ägg. Ungarna är flygfärdiga efter 39-43 dagar och blir självständiga efter ytterligare ett par veckor.

Utbredning

Häckar i nordliga områden i Europa, Asien och Nordamerika. Saknas på öar som Grönland och Island.

Litteratur

---