Större vårtbitare
Decticus verrucivorus (Linnaeus, 1758)

Fullvuxen hona av större vårtbitare, Decticus verrucivorus. T2 Göran Liljeberg

Texter: Thomas Strid, Erland Dannelid, Oskar Kindvall, Rikard Vestin, Urban Wahlstedt CC-BY


Klassificering

(Endast en art i släkte Decticus.)
Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Liknande taxa

Grön vårtbitare är nästan lika stor, men har längre vingar och två vita längsgående linjer på buken. grön vårtbitare är inte spräcklig, utan nästan helt enfärgat grön. Övriga vårtbitare är mindre.

Beskrivning

Längd hos bägge könen 25-45 mm exklusive äggläggningsrör. Honans äggläggningsrör blir 17-26 mm. Oftast grönspräcklig, men kan även vara spräcklig i grått, ljusbrunt eller beige. På täckvingarna bildar ofta fläckarna långa rader av mörka rutor. Buken är vattrat gul. Halsskölden har sidolister och heldragen mittlist. Vingarna brukar vara längre än bakkroppen, men vingspetsarna når inte till bakbensknäna.

Biologi

Habitat

Allmänt förekommande i kulturlandskapets öppna gräsmarker, men kan även påträffas på ljunghedar, hyggen, myrmark och stränder.

Födoval

Äter både småkryp och växtdelar.

Beteende

Trots sina välutvecklade vingar flyger den ogärna och kryper mest omkring nära marken i grässvålen. Läte. Spellätet utgörs av ett högljutt "zp-zp-zp-zp-zp". Den spelar endast dagtid i solig väderlek. Spelet kan upplevas något svagare än lätet av grön vårtbitare. Till skillnad från grön vårtbitare, ökar och sänker större vårtbitare spelhastigheten i samband med start och avbrott. Större vårtbitare rör sig på marken när den spelar medan grön vårtbitare gärna sätter sig högt upp i vegetationen för att spela.

Utbredning

Den större vårtbitaren är spridd i stora delar av landet.

Mediafiler på webben
Läs mer