Rördrom
Botaurus stellaris (Linnaeus, 1758)

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson

---

Beskrivning

Rördrommen håller till i vassen och är mycket svår att få syn på, men kännetecknas av sitt speciella läte. Arten har ökat påtagligt sedan 1940-talet och beståndet uppskattas idag till omkring 780 häckande par (2012).

Biologi

Längd 75 cm. Vingspann 130 cm.
Rördrommen har en satt kroppsform och tjock hals, som hålls indragen i flykten. Fjäderdräkten är spräckligt gulbrun. Ungfåglarna liknar de vuxna fåglarna, men har brun hjässa och mustaschstreck.

Habitat

Rördrommen häckar i slättsjöar med riklig förekomst av vass. I Sverige förekommer den sparsamt och främst i ett stråk från Mälaren till Vänern.

Migrering

Flyttar i september-november till Västeuropa och återvänder i mars-april. Enstaka fåglar övervintrar också i södra Sverige och Danmark.

Födoval

Födan består mestadels av fisk och grodor, men även av salamandrar, insekter, kräftdjur och sorkar.

Beteende

Rördrommen lever gömd i vassen och uppmärksammas på det kraftiga lätet, som påminner om ljudet som uppstår när man blåser i en flaska. Detta läte kan höras på upp till fem kilometers avstånd från april till juli, framförallt på natten men ibland även mitt på dagen. 

Fortplantning

En hane har ofta flera honor och bona byggs av honorna i bladvass. I april lägger honan lägger 5-6 ägg, som hon ruvar i 25-26 dagar. Äggen är sandfärgade och ca 50 mm långa och 34 mm breda. Honan matar ungarna, som lämnar boet efter 4-5 veckor och är självständiga efter 8 veckor.  

Utbredning

Söderut förekommer arten lokalt i en stor del av Europa, dessutom i södra Finland, Baltikum och i ett stråk österut genom hela Asien, samt lokalt i södra Afrika.

---