Rödstjärt
Phoenicurus phoenicurus (Linnaeus, 1758)

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson

---

Beskrivning

Rödstjärten förekommer i hela landet men är vanligast i norr. Beståndet har minskat under en längre tid, åtminstone i södra Sverige, men har varit stabilt de senaste tio åren. Uppskattningsvis häckar omkring 900 000 par i landet (2012).

Biologi

Längd 14 cm.
Hanen har grå rygg och hjässa, svart strupe och kind, vit panna och vitt ögonbrynsstreck. Undersidan är roströd och vingarna är brunsvarta. Stjärten är tegelröd med brunsvarta inre stjärtpennor. Honan är gråbrun på ovansidan och ljust gulvit på undersidan. Strupen är vit. Hanarna i höstdräkt påminner om honorna. Ungfåglarna är till en början spräckliga, men antar de vuxna fåglarnas utseende före höstflyttningen.

Habitat

Rödstjärten häckar i torrare skogsmark, inklusive fjällbjörkskog, och vid bebyggelse i hela Sverige men är vanligast i Norrland.

Migrering

Flyttar i slutet av augusti-september till nordvästra Afrika och tropiska Västafrika och återvänder i slutet av april-maj.

Födoval

Födan utgörs främst av insekter och deras larver, men under sen-sommaren och hösten även av en del bär. 

Beteende

Rödstjärten är en rörlig fågel som ofta ses göra snabba utfall från en sittplats mot något byte på marken. Den har även för vana att dallra med stjärten. Sången utförs från en högt belägen plats och kan ofta höras långt före gryningen.

Fortplantning

Honan bygger boet av torra strån. Det placeras i ett trädhål, en holk med stor öppning, eller en hålighet på marken. Honan lägger 6-7 ägg, som hon ruvar i ca 12 dagar. Äggen är grönblå och 19 mm långa och 12 mm breda. Ungarna matas av föräldrarna och lämnar boet efter 14-17 dagar, men är beroende av föräldrarna ytterligare en tid. Ofta förekommer två kullar per säsong.

Utbredning

Utbredningen sträcker sig från Storbritannien och Iberiska halvön i väster och österut till Bajkalsjön. Arten häckar även i nordvästra Afrika, Turkiet och Iran.

---