Vattenrall
Rallus aquaticus Linnaeus, 1758

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson

---

Beskrivning

Vattenrallen förekommer i våtmarker, sjöar och havsvikar i södra och mellersta Sverige. Beståndet uppskattas till omkring 4700 häckande par (2012).

Biologi

Längd 26 cm.
Vattenrallen har lång, rödaktig, nedåtböjd näbb. Ansiktet och undersidan blågrå och ryggen brun. Kroppssidorna är tvärrandiga i svart och vitt och stjärten är liten med ljusa undre täckare. Hanen och honan är lika. Ungfåglar saknar den blågrå färgen och är istället brunaktiga i ansiktet, med ljus haka och ljust brunvattrat bröst. Dun-ungarna är svarta.

Habitat

Häckar i våtmarker, både vid sjöar och i havsvikar. I Sverige förekommer arten i de mellersta och södra delarna av landet.

Migrering

Vattenrallen är nattflyttare och flyttar i september-november till Västeuropa och medelhavsländerna och återvänder i mars-april. Ett fåtal individer kan övervintra vid åar i södra Sverige.

Födoval

Allätare. Födan består främsta av insekter och deras larver, t.ex. nattsländor, trollsländor, ryggsimmare och skalbaggar, men även av blötdjur, kräftdjur, små grodor, fisk och as. Under höst och vinter utgör frön, bär och frukter av diverse sumpväxter samt as en viktig del av födan.

Beteende

Håller ofta till i tät våtmarksvegetation och är svår att få syn på. Arten känns oftast igen på sitt typiska läte, som kan höras nattetid. Vattenrallen tar sig fram vadande på grunt vatten och plockar föda på och under vattenytan. Arten kan även simma eller dyka.

Fortplantning

Boet byggs av både hanen och honan av döda blad och växtstjälkar och placeras i tät vegetation, t.ex. vass eller säv. Honan lägger 6-11 ägg som hon ruvar i 19-22 dagar, ibland avlastad av hanen. Äggen är ljust beigerosa med mörka fläckar och ca 38 mm långa och 26 mm breda. Ungarna är flygfärdiga efter 20-30 dagar och självständiga efter ca 2 månader. Paret får ofta två kullar under en säsong.

Utbredning

Vattenrallen finns spridd i Europa, samt lokalt i Nordafrika och Asien.

---