Vinterflickslända
Sympecma fusca (van der Linden, 1839)

Vinterflickslända - Sympecma fusca T2 Göran Liljeberg

Texter: Erland Dannelid, Göran Sahlén CC-BY


Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Liknande taxa

På vingkaraktärer kan avgöras att det är en medlem av familjen Lestidae. Inom gruppen är den lätt igenkännlig genom avsaknad av grön metallglans (se dock sibirisk vinterflickslända). För övrigt kan den vara svåridentifierad. Arten är lättast att studera under de årstider då få andra flicksländor flyger. Vinterflicksländan är inte metalliskt grönglänsande som smaragdflicksländorna.

Beskrivning

Bakkropp 26-30 mm, bakvinge 19-23 mm. Vinterflicksländan är mörkt brunglänsande på överkroppen och matt brungrå på undersidan och kan göra ett tvärrandigt intryck. Vinterflicksländor sitter i vila med vingarna hopslagna som övriga flicksländor, ej som smaragdflicksländorna, vilka håller vingarna lätt isär.

Biologi

Habitat

Vinterflicksländan påträffas vid stillastående vatten, gärna med flytande förmultnande växtdelar i ytan.

Spridning

Arten är, på grund av sin flygtid och sitt relativt anonyma utseende, ofta förbisedd men är troligen under spridning.

Livscykel

Förmultnande växtdelar i stillastående vatten utgör substrat för artens äggläggning.

Fortplantning

Den är lättare att iaktta på våren då den fortplantar sig.

Utbredning

Den förekommer från Skåne genom östra Sverige norrut till Västmanland och Uppland och finns även på Öland och Gotland, men saknas i Västsverige. Flygtid. Vinterflicksländan är (bortsett från den närbesläktade sibiriska vinterflicksländan) unik bland svenska trollsländor genom att den övervintrar som vuxen. Arten kan alltså börja flyga mycket tidigt på året, ofta redan från april till juni och åter igen på hösten, från augusti till oktober eller senare. 

Mediafiler på webben
Läs mer