Nicrophorus vestigator Herschel, 1807

Texter: Stanislav Snäll

---

Liknande taxa

Nicrophorus vestigator kan förväxlas med flera närstående Nicrophorus-arter som har röda band på täckvingarna (Nicrophorus fossor, Nicrophorus investigator, Nicrophorus sepultor, Nicrophorus vespillo och Nicrophorus vespilloides). Den skiljer sig från dessa andra Nicrophorus-arter genom att antennklubban är röd, baktibierna är raka (ej böjda), huvud, halssköld och bakkroppens fria (synliga) segment har långa gula hår.

Beskrivning

14 till 22 mm. Kroppen är svart, täckvingar med orange-röda tvärband, kroppshår gyllene-gult. Huvudet är bredare än lång, fint punkterat. Tinningar och yta runt ögonen samt främre delar av huvudet med gula långa borst. Antenner är svarta, antennklubbans yttre tre leder röda. Första antennleden och antennklubban med gula långa borst. Halsskölden är svart, fint punkterad, ganska glänsande med gult långt hår runt om kanterna. Speciellt främre hörn och framkant av halssköld är klädda med tjockt hår. Halsskölden 1,4 gånger bredare än lång, framåt mycket starkt utvidgad, partiet vid främre hörn starkt utstående åt sidor. Täckvingarna är ca 1,2 gånger längre än breda, utvidgade bakåt. I färgen svarta med orange-röda tvärband (på gamla eller döda exemplar kan den orange-röda färgen vara mycket mörkare, nästan brun), sidor och bakre hörn med långa gula hår. Färgteckningen kan variera något men vanligast med två orange-röda oregelbundna tvärband avbrutna vid sömmen. Skutell svart med fina täta punkter och mycket fint kort gult hår. Fria (synliga) bakkroppssegment (ryggleder) är fint punkterat och med långt, gult borst. Speciellt sidokant av bakkropp och de sista två segmenten med tjockt gult hår. Även undersidan av kroppen är klädd med gult hår. Ben svarta med gula borst, främre tarser med långa, tjocka, gula hår. Hanarnas framtarser är bredare än hos honor.

Biologi

Föredrar varma sandiga öppna område men kan påträffas även i glesa ljusa lövskogar. Söker sig till större kadaver som rådjur och hjort. I nödfall kan den nöja sig med mindre djurkadaver. Skalbaggar kan också hittas i komposter eller ko- och hästspillning där de jagar flug- och dyngbaggelarver. Vuxna skalbaggar är aktiva under sommaren då de gärna flyger under varma kvällar och nätter.

Utbredning

Arten är enbart känd från södra delarna av landet; Skåne, Halland och Västergötland. Den har dock minskat starkt, och idag finns det säkra fynd enbart från Skåne.

---