Hämpling
Carduelis cannabina (Linnaeus, 1758)

Hämpling hane Åsa Berndtsson

Texter: Tove von Euler, Ulf Johansson CC-BY


Klassificering

Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Beskrivning

Hämplingen är en utpräglad kulturmarksfågel. Det svenska beståndet har mer än halverats de senaste tre decennierna och uppskattas till omkring 110 000 par (2012).

Biologi

Längd 13 cm.
Vuxna hanar har grått huvud med en röd pannfläck och rött bröst, rödbrun rygg och ett tydligt vitt fält på vingen. Honor och ungfåglar är brunstrimmiga på ryggen och bröstet och saknar hanens röda teckningar. Näbben är grå. På hösten och vintern är hanens röda partier delvis dolda av bruna bräm.

Habitat

Hämplingen häckar i öppna och buskrika marker i södra och mellersta Sveriges odlingslandskap, samt norrut längs kusten.

Migrering

Flyttar i september-oktober till västra och sydvästra Europa och återvänder i slutet av mars-april. Enstaka individer kan ibland övervintra i Sverige.

Födoval

Födan består främst av frön från bl.a. malört, mållor, tussilago, maskros och åkersenap, men under sommaren även av en del insekter. 

Beteende

Sommartid ses hämplingen i par eller familjegrupper i öppen terräng, gärna i enbuskmarker eller betesmarker. Hanen sjunger ofta från en upphöjd plats, t.ex. toppen av en enbuske. Den snabba flykten går i grunda bågar.

Fortplantning

Honan bygger boet av strån, rötter, fina kvistar och mossa och fodrar det med djurhår och fjädrar. Det placeras lågt i en enbuske eller en liten gran. Honan lägger 5-6 ägg, som hon ruvar i 12-14 dagar. Äggen är blekt grönblå med rödbruna fläckar och ca 17 mm långa och 12 mm breda. Under ruvningstiden matas honan av hanen. Ungarna lämnar boet efter 12-15 dagar. Vanligen produceras två kullar under en säsong.

Utbredning

Hämplingen häckar i stora delar av Europa utom i norr, samt i Nordafrika och i västra Asien österut till Turkiet.


Mediafiler på webben
Läs mer