Läderbagge
Osmoderma eremita (Scopoli, 1763)

Osmoderma eremita T2 Stanislav Snäll

Texter: Stanislav Snäll CC-BY


Klassificering

(Endast en art i släkte Osmoderma.)

Liknande taxa

Läderbaggen skulle man kunna förväxla med storväxta exemplar av Brun guldbagge Protaetia marmorata. Läderbaggen är genomsnittligt större och har fyra ribbor (avlånga upphöjningar) på halsskölden. Brun guldbagge saknar dessa ribbor.

Beskrivning

23-32 mm lång, robust byggd med relativt litet huvud, bred halssköld och breda täckvingar. Färgen är brunsvart med tydligt bronsaktigt skimmer.
Kroppsytan är på ovansidan kal utan hår eller borst. Huvudet är tätt rynkigt punkterat. Punkturen är tydligare hos honor än hanar. Hanarna har klypeus upphöjd längst fram. Halsskölden har fyra tydliga ribbor som hos hanarna är kraftigare markerade. Täckvingarnas yttre kant har ljusbruna ibland guldfärgade borst.  Även på undersidans frambröst finns glesa långa roströda borst. Tibierna, speciellt framben, har kraftiga tänder (taggar). Namnet ”Läderbaggen” syftar på rynkig, läderaktig struktur på dess täckvingar. Både hane och hona är av ungefär samma storlek. Honorna är något robustare. 

Larven: Läderbaggens larver påminner starkt om guldbaggarnas larver men är betydligt större, före förpuppning upp till 7 cm långa. I färgen är larverna ljusa, mjölkaktigt vita med mörkare grå bakkropp som innehåller tarmen med dess mörka innehåll. Innan larven förpuppas tömmer den ändtarmen och kroppsfärgen ändras något till gulbeige.
  
Spillning:  Larvernas spillning ser ut som spillning från gråmöss. Ca 7-8 mm lång 2,5-3 mm bred, i genomskärning något tillplattad (guldbaggarnas spillning är rund I genomskärning), i ändarna tvärt ej tillplattat avskuren.

Biologi

Lever uteslutande i gamla lövträdsbestånd och hagar med lundkaraktär. Utvecklas i första hand i ek. Andra ädellövträd som ask, bok, hästkastanj, rönn, alm, sälg, lind men även päronträd i trädgårdar kan vara aktuella. 
Larven utvecklas i trädens håligheter i lätt fuktig murken ved med fastare konsistens. Utvecklingstiden är normalt 3 år. Larven förpuppas i mitten av juni och vuxna imagos kläcks under första halvan av juli. Vuxna individer kan påträffas från mitten av juli till slutet av augusti.

Honan lägger ägg i mulmen (trämjöl) i gamla ihåliga ädellövträd. Larverna gnager på brunrötad, lätt fuktig ved med fastare konsistens. Ett gammalt ihåligt träd kan ibland innehålla ett hundratal eller fler larver. Strax före förpuppningen bygger larven en kokong genom att avsöndra ett klibbigt ämne som fuktar upp mulmen runt om larven och sedan snurra och vrida sig runt för att släta ut innersidan av kokongen. Efter ca ett dygn härdar kokongens yta och skyddar den försvarslösa puppan från predatorer och parasiter. Efter tre veckor kläcks den vuxna skalbaggen som spräcker kokongen och kommer ut. Hanarna med sin typiska doft lockar honorna till sig för parning. Imagos (vuxna individer) lever nästan uteslutande i eller på ihåliga träd där de utvecklas. Ett värdträd med gynnsamma förhållanden kan hysa uppemot 100 individer av läderbaggen. Till skillnad från de flesta andra stora skalbaggsarter är Läderbaggen dagaktiv och ibland under varma sommardagar kan man se den krypande på en trädstam i närheten av hålighetens öppning. Även om läderbaggen har förmågan att flyga är det sällan den lämnar sitt ursprungliga träd och letar nya livsmiljöer. Detta bidrar till att arten har så svårt att kolonisera nya lämpliga lokaler.

Skalbaggarna har en speciell, myskaktig doft som ibland kan vara så kraftig att det kan uppfattas på några meters avstånd från ihåliga träd där skalbaggarna finns.

Utbredning

Från Skåne till Uppland. Saknas på Gotland och Gotska Sandön.

Mediafiler på webben
Läs mer