Kentsk tärna
Sterna sandvicensis Latham, 1787

Kentsk tärna Jo Garbutt

Texter: Tove von Euler, Thord Fransson CC-BY


Klassificering

Beskrivning

Den kentska tärnan är en ganska stor tärna med tydlig nacktofs. Det svenska beståndet har minskat de senaste 30 åren och beräknas uppgå till omkring 460 häckande par (2012).

Biologi

Längd 36-41 cm.
Vuxna fåglar har mörk hjässa med spretig nacktofs och lång, smal svart näbb med gul spets. Vingarna är långa och smala med ljusgrå översidor. Redan på sensommaren blir pannan vit. Ungfågeln är fjälltecknad på ovansidan. Hjässan är diffust mörk och näbben är kortare än hos de vuxna fåglarna.

Habitat

Kentska tärnor häckar i ett fåtal kolonier i södra Sverige, främst på låga sandiga öar med kort vegetation och gärna tillsammans med skratt-måsar. Koloniernas storlek kan variera kraftigt från år till år och en häckningsplats kan plötsligt överges och bytas mot en annan.

Migrering

Flyttar i juli-september till Västafrikas kust, en del ända ner till Sydafrika, och återvänder i mars-april.

Födoval

Födan består av fisk, t.ex. tobis, sill och skarpsill.

Beteende

Den kentska tärnan fiskar ofta vid grunda havsstränder. Den gör snabba störtdykningar från ca 5-10 meters höjd och dyker djupare än många andra tärnor.

Fortplantning

Häckar på låga, sandiga öar. Boet utgörs av en grund fördjupning kantad av växtrester. Honan lägger 1-2 ägg, som ruvas i 21-29 dagar. Äggen är gräddvita eller beige med grå, bruna och svarta fläckar. De är ca 53 mm långa och 31 mm breda. Ungarna är flygfärdiga efter 28-30 dagar, men stannar med föräldrarna i upp till ett halvår.

Utbredning

Häckar lokalt längs Västeuropas kuster, i Svarta havet och Kaspiska havet samt lokalt i både Nord- och Sydamerika.



Mediafiler på webben
Läs mer