Nötväcka
Sitta europaea Linnaeus, 1758

Nötväcka Hanna Sörensson

Texter: Tove von Euler, Ulf Johansson CC-BY


Klassificering

(Endast en art i släkte Sitta.)
Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Beskrivning

Nötväckan har ett karakteristiskt utseende och ses ofta klättra upp och ned för trädstammar. Arten har ökat i antal och även expanderat norrut de senaste 30 åren, och beståndet uppskattas till omkring 190 000 häckande par (2012). Nötväckan är Blekinges landskapsfågel.

Biologi

Längd 15 cm.
Nötväckan är kraftigt byggd med kort stjärt och förhållandevis stort huvud. Ovansidan är blågrå och undersidan ljus med rödbruna kropps-sidor. Hanen är också kraftigt rödbrun på de undre stjärttäckarna. Genom ögat går ett svart streck.

Habitat

Nötväckan häckar i lövskog och alla slags miljöer med lövträd i södra och mellersta Sverige norrut till mellersta Norrland. Arten förekommer lokalt även längre norrut.

Migrering

Stannfågel.

Födoval

Sommartid består födan mest av insekter, men under vinterhalvåret utgörs den till stor del av hasselnötter och hårda frön, som även sparas i barksprickor för senare behov.

Beteende

Nötväckan har ett kraftigt läte och är relativt oskygg, vilket gör den lätt att upptäcka. Den är den enda nordiska fågeln som regelbundet klättrar med huvudet före nedför trädstammar.

Fortplantning

Boet byggs av båda fåglarna, ofta i ett gammalt hackspettshål, vars ingång muras igen med lera till lämplig storlek, och inreds av honan, med träflisor och barkflagor. Honan lägger 6-8 ägg, som hon ruvar i 14 dagar. Äggen är vita eller ljust rosa med rödbruna fläckar och är ca 19 mm långa och 14 mm breda. Under ruvningstiden matas honan av hanen. Ungarna stannar i boet i 22-23 dagar och matas av föräldrarna.

Utbredning

Arten förekommer i större delen av Europa, österut i ett bälte genom Sibirien till Kina, i södra Asien, samt i Turkiets bergstrakter.


Mediafiler på webben
Läs mer