Kärrsångare
Acrocephalus palustris (Bechstein, 1798)

Texter: Tove von Euler, Thord Fransson CC-BY


Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Beskrivning

Kärrsångaren förekommer framförallt i anslutning till jordbruksmark. Det svenska beståndet har ökat de senaste trettio åren och beräknas uppgå till omkring 24 000 häckande par (2012).

Biologi

Längd 12,5 cm.
Ovansidan är gråbrun och undersidan ljus och något gultonad. Den har ett ljust ögonbrynsstreck som slutar vid ögat och näbben är förhållandevis kort och trubbig.

Habitat

Kärrsångaren häckar i tät högörtsvegetation i södra Sverige upp till biologiska norrlandsgränsen och norrut längs kusten till Västerbotten. Artens starkaste fästen finns i Skåne och i kustlandskapen i södra Sverige.

Migrering

Flyttar söderut i augusti-september och återvänder i maj-juni. Arten gör en dubbelflyttning, med ett första vinterstopp i Östafrika norr om ekvatorn och ett andra i sydöstra Afrika.

Födoval

Födan består av insekter och spindlar, samt under hösten även av enstaka bär.

Beteende

Kärrsångaren lever tillbakadraget inne i vegetationen och identifieras genom sin sång, som framförallt kan höras under försommarnätter, men även dagtid. Sången är snabb och lågmäld och består av skickliga härmningar.

Fortplantning

Boet placeras hängande i vegetationen och i juni lägger honan 4-5 ägg, som ruvas av båda föräldrarna i 12-13 dagar. Äggen är smutsvita med grålila fläckar och ca 18 mm långa och 13 mm breda. Ungarna stannar i boet i 10-12 dagar och matas under denna tid av föräldrarna.

Utbredning

Kärrsångaren häckar i centrala och sydöstra Europa samt i östra Ryssland bort till Ural.

Mediafiler på webben
Läs mer