Kustlabb
Stercorarius parasiticus (Linnaeus, 1758)

Texter: Tove von Euler, Thord Fransson

---

Beskrivning

Kustlabben kallas ibland bara för labb och förekommer på både östkusten och västkusten. Bestånden i Östersjön har ökat sedan slutet av 1800-talet. Totalt häckar omkring 560 par i Sverige (2012).

Biologi

Längd 46 cm.
Kustlabben förekommer i två färgfaser, en med helmörk kropp och en med ljus undersida. Blandningar av dessa två är också vanliga. Vuxna individer har mörk hjässa och långa spetsiga mellersta stjärtpennor. Vingarna är långa och smala, med diffusa fläckar vid basen av handpennorna. Den ljusa fasen och mellanfasen har i vissa fall antydan till bröstband. Ungfåglarna är mörkt chokladbruna med rostbruna bräm och tvärstrimmig buk och kan vara mycket svåra att skilja från ungfåglar av andra labbarter.   

Habitat

Kustlabben häckar i Östersjöns skärgårdsområden och på västkusten. Den föredrar skär med sparsam växtlighet.

Migrering

Flyttar i augusti-september till havet mellan Västafrika och Sydamerika samt till den sydvästafrikanska kusten. Återvänder i april-maj. Kustlabbar från Arktis passerar landets kuster i oktober-november.

Födoval

Födan består främst av fisk som stjäls från andra fåglar, framförallt tärnor och mindre måsar. Norrut äter kustlabbarna även smågnagare och fågelungar och ibland insekter och bär.

Beteende

Kustlabben är en mycket skicklig flygare och attackerar andra fåglar i luften för att stjäla deras föda. Paret jagar ofta tillsammans.

Fortplantning

Boet utgörs av en fördjupning, ofta på toppen av ett mindre skär. I maj-juni lägger honan lägger 1-2 ägg, som ruvas av båda föräldrarna i 23-28 dagar. Ungarna blir flygfärdiga efter 25-30 dagar.   

Utbredning

Arten förekommer som häckfågel cirkumpolärt på Island, Grönland och Svalbard samt i Skottland, Kanada, Sibirien och Alaska (inklusive Kurilerna och Aleuterna). Kustlabbarna är långdistansflyttare och rör sig i alla världens hav.

---