Hussyrsa
Acheta domestica (Linnaeus, 1758)

Texter: Thomas Strid, Erland Dannelid, Oskar Kindvall, Rikard Vestin, Urban Wahlstedt

---

Liknande taxa

Vårtbitare har lika långa antenner, men vårtbitare har, liksom gräshoppor, en tydlig gräns mellan panna och hjässa. Växthusvårtbitaren uppträder på liknande platser som hussyrsa, men har inga vingar och mycket längre antenner och palper.

Beskrivning

Längd hos bägge könen 14-20 mm exklusive äggläggningsrör. Honans äggläggningsrör blir 11-15 mm. Hussyrsan är spräckligt beigefärgad. Kroppsformen upplevs utplattad och vingarna vilar platt mot ryggen. Huvudet är runt och saknar gräns mellan panna och hjässa. De pariga ändspröten (cerci) är böjligt ledade och försedda med talrika känselhår.

Biologi

Habitat

Arten förekommer inomhus, där den sätter sig i skrymslen. Utomhus förekommer den gärna i gödselstackar, kompostanläggningar eller bland sopor, där den kan höras spela även när det har blivit mycket kallt. Detta under förutsättning att den kan hitta en plats med hög biologisk aktivitet som avger värme, t ex en kompost.

Spridning

Kuriosa. I zoo-handeln förekommer även andra arter syrsor, vilka saluförs som föda till bland annat reptiler. Dessa arter kan naturligtvis rymma och uppträda inomhus precis som hussyrsan.

Födoval

Allätare.

Beteende

Springer omkring i skrymslen. Hoppar och flyger ibland. Arten är mycket svår att få syn på och avslöjar sin närvaro huvudsakligen genom sitt läte. När man närmar sig hussyrsan tystnar den ofta på en gång. Läte. Kvittrar som en fågel. Hussyrsornas hanar spelar genom att gnida högervingens undersida mot vänstervingens ovansida. Spelorganen sitter mitt i vingarna.

Utbredning

Hussyrsan infördes till Sverige för flera sekler sedan med människans hjälp. Den härstammar ursprungligen från Nordafrika och Mellanöstern. Arten är väl etablerad i södra Sverige, men kan i princip förekomma inomhus i hela landet. Aktivitetsperiod. Året runt. 

---