Brandkronad kungsfågel
Regulus ignicapilla (Temminck, 1820)

Texter: Tove von Euler, Ulf Johansson

---

Beskrivning

Den brandkronade kungsfågeln är ny som häckfågel i Sverige. Den observerades första gången 1959 och antalet observerade fåglar har sedan dess ökat markant och 2012 häckade uppskattningsvis omkring 100 par i landet.

Biologi

Längd 9 cm.
Ovansidan är grön och undersidan gråaktig. Den har ett gult hjässband (orangefärgat hos hanen) omgivet av svarta kanter, ett markant vitt ögonbrynsstreck, ett mörkt ögonstreck och en vit fläck under ögat. På halssidan finns en gulbrun fläck. Den första sommaren saknar ungfåglarna hjässband, men de har redan då en antydan till det ljusa ögonbrynsstrecket.

Habitat

Häckar mycket sällsynt i blandskog och trädgårdar i sydligaste delen av landet.

Migrering

Flyttar till västra och södra Europa.

Födoval

Födan består av små insekter och spindlar.

Beteende

Liksom kungsfågeln är den brandkronade kungsfågeln ofta svår att få syn på uppe bland träden. Sången är ett högt sisisisisit som stiger mot slutet.

Fortplantning

Boet fästs hängande på undersidan av en lång gren, ofta i ett barrträd, och är runt med öppningen upptill. Det byggs av mossa och lav, fodras med fjädrar och hålls ihop av spindelväv. 

Utbredning

Arten förekommer i södra och mellersta Europa och österut till Ryssland samt i västra Turkiet och nordvästra Afrika.

---