Grå vårtbitare
Platycleis albopunctata (Goeze, 1758)

Texter: Thomas Strid, Erland Dannelid, Oskar Kindvall, Rikard Vestin, Urban Wahlstedt

---

Liknande taxa

Större vårtbitare, som har snarlik kroppsbyggnad, är större och har heldragen mittlist på halsskölden. Övriga vårtbitare med liknande storlek och färg har korta vingar.

Beskrivning

Längd hos bägge könen 16-24 mm exklusive äggläggningsrör. Honans äggläggningsrör blir 8-11 mm. Den är spräcklig i grått eller beige, någon gång med gröna inslag. Honans äggläggningsrör är mörkbrunt eller helt svart. Halsskölden har endast mittlist på bakre halvan. De hopfällda vingarna når längre än bakkroppsspetsen men sällan förbi bakbensknäna.

Biologi

Habitat

Sandiga hedar, hällmarker och alvarmarker är lämpliga miljöer för arten.

Födoval

Äter främst gräsfrön och andra växtdelar. Arten kräver tillgång på både uppvuxen, obetad gräsvegetation och mer störda ytor som utsatts för bete eller störningar av olika slag. De vuxna djuren äter gräsfrön, som endast finns i tillräcklig mängd där inte vegetationen betas. De nykläckta larverna behöver tidigt i maj däremot god tillgång på pollen, från i första hand ettåriga växter, vilka klarar sig bäst där det finns barmark att gro i.

Beteende

Förstärker hoppen flera meter med flygning. 
Läte. Högfrekvent och kan därför uppfattas ganska svagt. Lätet består av vibrerande pulser "srrr -- srrr -- srrr", som upprepas i långa sammanhängande strofer. Det är mycket svårt att skilja lätet från ljungvårtbitarens, som ibland har något snabbare rytm. Nattetid spelar grå vårtbitare på en högre frekvens än på dagen, vilket gör att lätet blir svårare att uppfatta. Nattsången är också långsammare och ibland hörs bara enstaka korta vibrerande "strst". Med hjälp av ultraljudsdetektor med tidsexpansion går det att uppfatta lätets karakteristiskt fyrstaviga pulser som bygger upp detta. Eftersom ljungvårtbitare vanligtvis bara har trestaviga pulser, kan tidsexpansion vara ett utmärkt sätt att skilja arternas läten åt.

Utbredning

Arten är värmekrävande och förekommer därför uteslutande i kustnära områden med mycket soltimmar.  

---