Sävvårtbitare
Conocephalus dorsalis (Latreille, 1804)

Fullvuxen hane av sävvårtbitare, Conocephalus dorsalis. T2 Göran Liljeberg

Texter: Thomas Strid, Erland Dannelid, Oskar Kindvall, Rikard Vestin, Urban Wahlstedt CC-BY


Klassificering

(Endast en art i släkte Conocephalus.)
Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Liknande taxa

Grön hedvårtbitare har också korta vingar och liknande färgteckning, men har sidolister på halsskölden, bruna skenben och saknar bula i pannan.

Beskrivning

Längd hane 11-16 mm, hona 12-18 mm exklusive äggläggningsrör. Honans äggläggningsrör blir 8-9 mm. Typiskt tvåfärgad med ljust gröna kroppssidor och brunaktigt brett band utmed hela ryggen. Hos larverna är ryggbandet svart. Vingarna är korta. Halsskölden saknar sidolister. I pannan finns en arttypisk ganska spetsig bula.

Biologi

Habitat

Arten förekommer framförallt på havsstränder, inklusive anslutande vattendrag, alldeles nära vattnet, i täta bestånd av havssäv och bladvass. Kan även förekomma bland starr och annan strandnära vegetation, men påträffas sällan långt från kusten. Vid undantagsfall på strandängar.

Födoval

Födan består mest av frön och andra växtdelar, men sävvårtbitaren äter även bladlöss och andra små insekter.

Beteende

Läte. Spelet består av ett ihållande surrande som då och då ändrar takt och rytm på ett karakteristiskt sätt. Lätet är högfrekvent och kan vara svårt att höra även för personer med bra hörsel, speciellt eftersom lätet lätt försvinner bland vegetationens prassel och brus. En ultraljudsdetektor kan ofta behövas för att enkelt upptäcka arten.

Utbredning

Sävvårtbitaren tycks förekomma talrikt på de flesta platser med lämplig miljö utmed hela den svenska kusten, från norska gränsen till norra Uppland.  Ett undantag från detta är förekomsterna på strandängar vid Mälaren och Dannemorasjön.

Mediafiler på webben
Läs mer