Lärkfalk
Falco subbuteo Linnaeus, 1758

Lärkfalk Bernard DUPONT

Texter: Tove von Euler, Ulf Johansson CC-BY


Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Beskrivning

Lärkfalken är en medelstor falk med kraftigt mustaschstreck och roströda ”byxor”. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 2300 häckande par (2012).

Biologi

Längd 30-36 cm. Vingspann 82-92 cm.
Ovansidan är skiffergrå och undersidan ljus och kraftigt längsstreckad, med ett rostrött område runt fötter och undergump. Huvudet är svart med vit kind och med ett tydligt mörkt mustaschstreck. Ungfåglarna har mörkbrun ovansida med ljusa fjäderkanter och gräddfärgad undersida med svarta längsstreck.

Habitat

Lärkfalken förekommer i så gott som hela landet, men är sällsynt i Norrlands inre skogsland och i västra Götaland.

Migrering

Flyttar i augusti till tropiska Afrika och återvänder i april-maj.

Födoval

Födan består mestadels av fåglar, upp till starstorlek, och insekter, framförallt trollsländor. Ibland tar lärkfalken även fladdermöss.

Beteende

Lärkfalken är en mycket skicklig flygare. Den söker ofta efter föda vid sjöar, myrar och vattendrag eller jagar småfåglar över öppen terräng.

Fortplantning

Häckar ofta i glesa talldungar omgivna av öppna marker, ofta i anslutning till vatten. Lärkfalken bygger inget bo själv utan övertar andras bon, ofta gamla kråkbon. I juni lägger honan 2-4 ägg, som hon ruvar i 28-31 dagar. Äggen är beige eller rödbruna med mörkbruna fläckar. Ungarna är flygfärdiga efter 28-34 dagar och självständiga efter ytterligare 2-3 veckor.

Utbredning

Lärkfalken har en vidsträckt utbredning i Europa och Asien. Arten häckar även sporadiskt i Nordafrika.


Mediafiler på webben
Läs mer