Lövsångare
Phylloscopus trochilus (Linnaeus, 1758)

Texter: Tove von Euler, Thord Fransson

---

Beskrivning

Lövsångaren förekommer i skogs- och buskmarker i hela landet, ända upp till fjällens videregion och är vår vanligaste fågel. I Sverige förekommer en nordlig ras, P t acredula, och en sydlig, P t trochilus. Totalt häckar omkring 13 miljoner par i landet (2012).

Biologi

Längd 11 cm.
Ovansidans färg varierar från ljust grå till mörkare brungrön, bröstet är svagt gultonat och undersidan är smutsvit. Ungfåglarna är citrongula på undersidan under sensommaren och hösten. Arten känns framförallt igen på sången, som är mjuk, vemodig och fallande. Locklätet är ett svagt huit.

Habitat

Lövsångaren häckar allmänt i skog och buskmarker i hela Sverige.

Migrering

Flyttar söderut i augusti-september och återvänder i slutet av april-maj. Sydliga lövsångare flyttar via Iberiska halvön till tropiska Västafrika, medan de nordliga flyttar via östra Medelhavsområdet till östra och södra Afrika.

Födoval

Födan består främst av insekter och spindlar, men under hösten ibland även av bär.

Beteende

Lövsångaren håller sig för det mesta dold i vegetationen, men visar sig oftare öppet än många av de andra sångarna. Den rör sig snabbt i sin jakt på föda och gör ibland utfall i luften efter flygande insekter.

Fortplantning

Honan bygger det övertäckta boet av gräs, mossa och fjädrar. Boet placeras oftast på marken, väl dolt av vegetationen. I slutet av maj lägger honan vanligtvis 6-7 ägg, som hon ruvar i 11-15 dagar. Äggen är vita med ljust brunröda fläckar och ca 16 mm långa och 11 mm breda. Ungarna stannar i boet i 12-15 dagar och matas under denna tid av båda föräldrarna. Söderut kan två kullar per säsong förekomma. 

Utbredning

Häckar i norra och centrala Europa (saknas på Island) och österut i ett bälte genom Ryssland och angränsande länder till nordöstra Sibirien.

---