Knipa
Bucephala clangula (Linnaeus, 1758)

Knipa hane Stefan Berndtsson

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson CC-BY


Klassificering

Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Beskrivning

Knipan förekommer i nästan hela landet och beståndet har ökat under de senaste 30 åren. Antalet häckande par uppskattas till ca 89 000 (2012).

Biologi

Längd 46 cm.
Hanen i praktdräkt (oktober-juni) har grönsvartglänsande huvud, gula ögon och en stor vit fläck mellan näbben och ögat. Bröst och kroppssidor är vita och ryggen svart.  Honan har brunt huvud, vit halsring och grå kropp. Näbben är mörk med ett gulaktigt band över ytterdelen under häckningstiden, men är helmörk resten av året. Både hanen och honan har ett vitt fält på vingen som syns tydligt i flykten. Ungfåglar liknar honan, men har brunare kropp, mörka ögon och saknar halsring.

Habitat

Häckar i en stor del av Sverige, ofta i anslutning till skogssjöar.

Migrering

Flyttar i september-november, främst till Danmark men ibland även till Skottland och Irland. Fåglar från norra Sverige flyttar betydligt längre än fåglar från södra Sverige. En del knipor stannar i södra Sverige under vintermånaderna och de knipor som flyttar återvänder i mars-april.

Födoval

Födan består mestadels av kräftdjur, musslor och snäckor, men även av växtfrön och insekter.

Beteende

Knipan söker föda på grunt vatten, upp till fyra meters djup. Hanen har ett speciellt spelbeteende, där han slänger huvudet bakåt över ryggen samtidigt som han ger ifrån sig ett knirrande läte. Under vintern ses flockar eller enstaka fåglar längs kusterna av södra och mellersta Sverige, ofta i sällskap med vigg. 

Fortplantning

Paret håller ihop under en häckningssäsong och boet byggs i ett trädhål eller i en holk i närheten av en sjö. Honan lägger 8-11 ägg som hon ruvar i 29-30 dagar. En dag efter kläckningen leder honan ungarna till vattnet. Ungarna är självständiga efter ca 50 dagar och flygfärdiga efter ytterligare 7-16 dagar. 

Utbredning

Arten har en vidsträckt utbredning i norra Europa, i norra Asien och i norra Nordamerika. De flesta populationerna är flyttfåglar.


Mediafiler på webben
Läs mer