Småspov
Numenius phaeopus (Linnaeus, 1758)

Småspov Peter Wilton

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson CC-BY


Klassificering

Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Beskrivning

Småspoven påminner om storspoven men är betydligt mindre. Under flyttningen händer det att dessa två arter rastar tillsammans. Man uppskattar att omkring 11 000 par häckar i Sverige (2012).

Biologi

Längd 40-42 cm.
Småspovens fjäderdräkt är gråbrunt streckad och tvärfläckad utan särskilt utmärkande karaktärer. Hjässan är mörk med ett ljust band och näbben är lång och nedåtböjd. På nära håll kan man också se ett mörkt ögonstreck och ett ljust ögonbrynsstreck. Liksom hos övriga spovar har honan något längre näbb än hanen. Ungfåglarna liknar de vuxna fåglarna, men har ljusbrämade ryggfjädrar och gulaktigt bröst.

Habitat

Häckar på myrmark och fjällhedar, men även på kalhyggen, främst i de norra delarna av landet.

Migrering

Flyttar i juli-augusti till tropiska Västafrikas kuster, där den förekommer på sandstränder och i mangroveområden. Återvänder till Sverige i början av maj.

Födoval

Vid kusten utgörs födan mest av havsborstmaskar, krabbor och snäckor, och på häckplatsen av insekter och bär, framförallt kråkbär, men även tranbär, lingon och hjortron. 

Beteende

Småspoven rastar gärna på öar med kråkbärsvegetation längs kusterna. Den passerar landet snabbt under både vår- och höstflyttningen och ses därför sällan.

Fortplantning

Boet utgörs av en grop i marken, och ligger ofta helt öppet. I maj-juni lägger honan 3-4 ägg, som ruvas av båda föräldrarna i 27-28 dagar. Äggen är blekt olivbruna med grå och rödbruna fläckar och är ca 61 mm långa och 42 mm breda. Ungarna lämnar boet direkt och vaktas av föräldrarna. De är flygfärdiga efter 35-40 dagar.

Utbredning

Arten häckar även på Island, Shetlandsöarna, Färöarna, i Norge, Finland, Ryssland samt lokalt i norra Kanada och i Alaska.


Mediafiler på webben
Läs mer