Sävsångare
Acrocephalus schoenobaenus (Linnaeus, 1758)

Sävsångare Michael Sveikutis

Texter: Tove von Euler, Thord Fransson CC-BY


Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Beskrivning

Sävsångaren känns lättast igen på sitt breda, ljusa ögonbrynsstreck. Den håller för det mesta till i vass och är en flitig sångare. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 100 000 häckande par (2012).

Biologi

Längd 12,5 cm.
Ovansidan är brun och diffust mörkstreckad och övergumpen är varmt gulbrun. Även hjässan är mörkstreckad och den har ett tydligt ljust ögonbrynsstreck. Undersidan är ljus, med ljust rostbruna sidor. Unga sävsångare har fläckar på bröstet.

Habitat

Sävsångaren häckar i videsnår och vass i södra och mellersta Sverige samt i norra Sverige främst längs kusten och i fjällkedjan.

Migrering

Flyttar i augusti-september till tropiska Afrika och återvänder i maj. 

Födoval

Födan utgörs främst av bladlöss, men även av andra insekter som mygg, flugor mm.

Beteende

Sävsångaren sjunger nästan dygnet runt, ivrigast på natten. Sången utförs i sångflykt eller från toppen av en buske eller ett vasstrå och är mycket varierande, omväxlande sträv och välljudande. Den framförs ofta i ett frenetiskt tempo, med skiftande tonhöjd och enkla motiv som upprepas.

Fortplantning

Honan bygger boet, som placeras på marken eller på låg höjd i skydd av vegetationen. Hon lägger 5-6 ägg, som ruvas i 13-14 dagar. De beige-aktiga äggen är ca 17 mm långa och 12 mm breda. Ungarna matas av båda föräldrarna och stannar i boet i 13-14 dagar. I södra Sverige produceras ofta en andra kull.

Utbredning

Häckar i en stor del av Europa, med saknas i de sydvästra delarna och på Island. Utbredningen fortsätter österut genom Ryssland till floden Jenisej.


Mediafiler på webben
Läs mer