Stjärtand
Anas acuta Linnaeus, 1758

Stjärtand hona och hane Alan Schmierer

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson CC-BY


Klassificering

Beskrivning

Stjärtanden känns främst igen på det bruna huvudet med vita kilar längs med nackens sidor samt den långa smala stjärten. Arten är relativt sällsynt i Sverige och antalet häckande par uppskattas till ca 800 (2012).

Biologi

Längd 51-66 cm (utan stjärtspröt).
Hanen i praktdräkt (november-juni) har brunt huvud, vitt bröst och vit hals, med en vit kil som går upp i nacken på båda sidorna av huvudet. Vingspegeln är svartgrön med vit kant baktill och rostbrun framtill. Stjärtpennorna bildar mörka, ca 10 cm långa spröt. Honan är brun-spräcklig och liknar andra simandshonor, men med mer utdragen kroppsform och spetsig stjärt. Näbben är mörkgrå och vingspegeln brun med vit bård baktill. Ungfåglar liknar honan men kroppen är mer diffust tecknad.

Habitat

Stjärtanden häckar vid insjöar och på myrar samt på strandängar vid kusten i norra Sverige, sällsynt på Öland och Gotland och lokalt i andra delar av södra Sverige.

Migrering

Flyttar i september-oktober via Danmark till kustnära områden i Västeuropa och återvänder i april-maj.

Födoval

Födan består av växtdelar och ryggradslösa djur.

Beteende

Under flyttningen rastar stjärtänder i fågelsjöar och längs grunda kuster. Arten sträcker under dagen till skillnad från många andra änder. Under våren ses stjärtänder oftast parvis eller i mindre flockar. Hanen har ett visslande läte medan honans läte liknar gräsandens.

Fortplantning

Paret håller ihop under en häckningssäsong och boet byggs i en grästuva en bit från vattnet. Honan lägger 6-11 ägg som ruvas i 22-24 dagar. De gulvita äggen är ca 52 mm långa och 37 mm breda. Ungarna är flyg-färdiga efter 40-45 dagar. 

Utbredning

Arten har stor utbredning och förekommer i de nordliga delarna av Europa, Asien och Nordamerika.


Mediafiler på webben
Läs mer