Hallonknoppmal
Lampronia corticella (Linnaeus, 1758)

Hallonknoppmal Lampronia corticella T2 Bert Gustafsson

Texter: Bert Gustafsson CC-BY


Klassificering

Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 
Lampronia corticella (Linnaeus, 1758). Hallonknoppmal.

Beskrivning

Vingbredd 10-12 mm. Huvudhår rostgula. Antennerna knappt halva framvingelängden. Framvingarna mörkt purpurbruna med purpurskimmer. På vingens framkant finns tre till fem ljusa, trekantiga fläckar, på bakkanten finns två något större. Mindre spridda fläckar täcker också framvingarna. Bakvingar mörkt gråbruna.

Biologi

Habitat

Finns där det växer hallon, björnbär, stenbär och åkerbär.

Associationer

Näringsväxter: Rubus-arter.

Beteende

I norra Sverige uppträder hallonmal som en svår skadegörare i åkerbärsodlingar. Flygningen infaller där under åkerbärens blomningstid under början-mitten av juni, ett par veckor före hallonens blomningstid.

Livscykel

Flyger i juni-juli. Larven lever på Rubus-arter (hallon, björnbär, stenbär och åkerbär) och kan uppträda som skadedjur i bärodlingar. Larven är som ung närmast färglös, efter övervintring röd. Huvud och nacksköld är svarta. Fjärilarna flyger under värdväxternas blomning och lägger ägg i de utslagna blommorna. Vid äggläggningen sitter honan på ståndarna med vingarna horisontellt lagda och något utspretande. Äggen skjuts in i vävnaden mellan ståndarna och kronbladen. Vanligtvis läggs bara ett ägg per blomma. De unga larverna lever först i kartens frökärnor, senare äter den även av fruktkött och blombotten. Larven lämnar kartet innan detta mognat och spinner in sig i en kokong i markens ytskikt. Övervintringen sker i det tredje larvstadiet (av totalt fem larvstadier). Tidigt följande vår tränger larvena in i skottknopparna vilkas blad- och blomanlag förstörs. Angripna skottknoppar kan kännas igen på de larvexkrementer som skjuts ut genom ingångshålet eller i knoppspetsen. Ofta angriper larverna fler än en knopp. Förpuppning sker inuti knoppen eller på de utvuxna bladen, då ofta längs huvudnerven på ovansidan av ett småblad, vars kanter viks upp runt kokongen. Hallonmalens värdväxter har olika blomningstid och troligen har olika populationer av arten till viss del specialiserat sig på olika växdväxter genom att synkronisera sin flygperiod med värdväxtens blomningstid.

Utbredning

Är påträffad tämligen allmänt i nästan hela landet. I övriga Norden finns den i Danmark, Norge och Finland. Synonymer Lampronia rubiella Bjerkander, 1781

Mediafiler på webben
Läs mer