Nicrophorus vespilloides Herbst, 1783

Nicrophorus vespilloides T2 Stanislav Snäll

Texter: Stanislav Snäll CC-BY


Klassificering

Rödlistestatus i Sverige: Livskraftig (LC) 

Liknande taxa

Nicrophorus vespiloides kan förväxlas med flera närstående Nicrophorus-arter som har röda band på täckvingarna (Nicrophorus fossorNicrophorus investigatorNicrophorus sepultorNicrophorus vespillo och Nicrophorus vestigator). Man kan särskilja den från andra Nicrophorus-arter på att hela antennklubban är svart, baktibier är raka (ej böjda), halsskölden är kal utan tydlig behåring och bakkroppens fria (synliga) segment är med svarta, ej gula, hår eller borst.

Beskrivning

12 till 28 mm. Kroppen är svart, täckvingar med orange-röda tvärband. Huvudet är bredare än lång, fint punkterat. Tinningarna bakom ögon med svarta borst. Antenner är helsvarta inklusive klubban. De yttre tre antennlederna är svarta med matt kornig yta. Halsskölden är svart, fint punkterad med något dämpad glans, 1,3 gånger bredare än lång, framtill bara lätt utvidgad och med brett avrundade främre och bakre hörn. Täckvingarna är svarta med orange-röda tvärband (på gamla eller döda exemplar kan färgen vara mycket mörkare, nästan brun), ca 1,2 gånger längre än breda, starkt utvidgade bakåt. Färgteckningen kan variera. Fria (synliga) bakkroppssegment är fint punkterade, varje punkt med kort, svart borst. Benen är svarta, främre tarser med långa, tjocka, gula hår. Hanarnas framtarser bredare än hos honor.

Biologi

Föredrar skogsområden där den kan var mycket vanlig, enbart sporadiskt i stora öppna landskap. Som alla andra dödgrävare flyger den till kadaver. Mindre kadaver gräver den ned under jord för att bli föda åt larver. Vuxna individer äter inte av kadaver men jagar larver av flugor och andra insekter. Hittas även i olika multnande ämnen.

Utbredning

I Sverige är den utbredd och vanlig i hela landet.

Mediafiler på webben
Läs mer