Dvärgflickslända
Nehalennia speciosa (Charpentier, 1840)

Texter: Erland Dannelid, Göran Sahlén

---

Liknande taxa

Övriga medlemmar av familjen har antingen ljusa fläckar (Coenagrion, Enallagma, Ischnura) eller inga ljusa markeringar alls (Pyrrhosoma, Erythromma) längst bak på huvudets ovansida. Dvärgflicksländan har ph Huvudet en ljus eller hos hanen blå tvärstrimma längst bak på ovansidan. Den ringa storleken och den ljusa strimman baktill på huvudet torde skilja ut arten. Hanar av smaragdflicksländor, som också är metallgröna och har blå (i detta fall blåpudrad) bakkroppsspets, är mycket större och sitter oftast med vingarna delvis utbredda i vila.

Beskrivning

Bakkropp 19-25 mm, bakvinge 12-15,5 mm. Dvärgflicksländan har metallgrön bakkropp med blå segment längst bak , vilket är typiskt för arten. Huvudet har en ljus (hos hanen blå) tvärstrimma längst bak på ovansidan.  Arten är vår minsta flickslända, mycket liten och kortvingad.

Biologi

Habitat

Små dammar och gölar samt myrar, gärna täckta av starrmattor.

Utbredning

Arten betraktades till helt nyligen som utdöd i Sverige. Senast kända lokal i Sverige var då på Öland, men den fanns tidigare även i Skåne och Östergötland, samt på Gotland. Den har dock nyligen återfunnits, 2006 i Uppland och 2007 i Östergötland och på Öland. Dess ringa storlek gör den lätt att förbise. Rödlistad 2005 i Sverige som Försvunnen (RE). Flygtid. Huvudsakligen juni och juli. Den kan dock förekomma senare.

---