Svartsnäppa
Tringa erythropus (Pallas, 1764)

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson

---

Beskrivning

Svartsnäppan är en nordlig art som sakta expanderat söderut under 1900-talet. Till antal uppskattas dock beståndet ha varit stabilt under lång tid. Omkring 8000 par häckar i landet (2012).

Biologi

Längd 30 cm.
Svartsnäppan är en stor vadare med långa ben och lång rak näbb, som är något nedåtböjd i spetsen. I sommardräkt är fjäderdräkten svart med små vita prickar och med en vit kil på bakryggen. Benen är svarta och näbben är mörk med rött vid basen. I vinterdräkt är ryggsidan ljusgrå med vita bräm undersidan ljus. Den har då också ett ljust streck mellan ögat och näbben och benen är ljusröda.

Habitat

Häckar i de norra delarna av landet, i torr barrskog, på hyggen och vid myrar.

Migrering

Flyttar i början av juni (honor), juli (hanar) och augusti-september (ungfåglar) till medelhavsländerna och ibland vidare till tropiska Västafrika och återvänder i början och mitten av maj.

Födoval

Födan består mestadels av smådjur, t.ex. vattenskinnbaggar, dykar-baggar, tvåvingar och sländlarver, men även av småfisk och blötdjur och i sällsynta fall växtdelar.

Beteende

Svartsnäppan känns igen på sitt karakteristiska lockläte och kan ses rasta enstaka eller i mindre flockar på sanka stränder och vid fågelsjöar, där den vadande plockar smådjur i vattnet. Flyger snabbt med klippande vingslag.

Fortplantning

Boet utgörs av en grund fördjupning i marken, ofta i skydd av ett träd. Honorna är ofta polygama och i maj lägger de 3-4 ägg som till stor del ruvas av hanen. Ungefär en vecka före kläckning börjar honorna sin flyttning söderut. De nykläckta ungarna lämnar boet direkt och söker föda på egen hand.

Utbredning

Artens utbredning sträcker sig genom taigaområdet österut till östligaste Sibirien.

---