Fiskmås
Larus canus Linnaeus, 1758

Fiskmås Stefan Berndtsson

Texter: Tove von Euler, Peter Nilsson CC-BY


Klassificering

Rödlistestatus i Sverige: Nära hotad (NT) 

Beskrivning

Fiskmåsen förekommer i närheten av vatten över hela landet. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 100 000 häckande par (2012).

Biologi

Längd 40-42 cm.
Fiskmåsen har ett runt, vitt huvud, med mörka ögon och liten, gröngul näbb. Även benen är gröngula. Ovansidan är ljust grå och vingspetsarna är svarta med vita prickar. Ungfågeln är gråbrunspräcklig och har ett brett mörkt band längst ut på stjärten.

Habitat

Häckar i enstaka par eller mindre kolonier i större delen av Sverige, mindre allmänt i Norrlands inland och i fjällen. Fiskmåsar häckar ofta på öar och längs stränder, men under senare tid har arten börjat häcka även i stadsmiljö.

Migrering

Flyttar i juli-november till Nordsjön och andra delar av Västeuropa och återvänder i mars-april. Ett fåtal kan övervintra i isfria hamnar upp till mellersta Sverige.

Födoval

Fiskmåsen är allätare och livnär sig bland annat på fisk och fiskavfall, hushållsavfall, daggmask, musslor, insekter, bär och utsäde.

Beteende

Fiskmåsen häckar både i enstaka par och i stora kolonier. Ofta häckar även andra arter, framför allt änder och vadare, i fiskmåskolonier. Flykten är snabb, med spänstiga vingslag och fiskmåsen ger sig ibland iväg långt från häckplatsen för att leta föda.

Fortplantning

Hanen och honan hjälps åt att bygga boet, som består av en skålformad fördjupning av växtmaterial. Boet placeras öppet på marken i låg växtlighet, i ett träd eller på ett hustak. I slutet av maj lägger honan lägger 3 ägg, som ruvas i 23-28 dagar. Äggen är beigeaktiga med grå, rödbruna och brunsvarta fläckar och är ca 58 mm långa och 40 mm breda. Ungarna är flygfärdiga efter ca 5 veckor och blir självständiga strax därefter.

Utbredning

Förekommer som häckfågel i större delen av Skandinavien och Ryssland, samt i Alaska och nordvästra Kanada.


Mediafiler på webben
Läs mer