Nicrophorus germanicus (Linnaeus, 1758)

Texter: Stanislav Snäll

---

Liknande taxa

Nicrophorus germanicus kan förväxlas med den mycket närstående Nicrophorus humator. Nicrophorus germanicus har starkt utvidgade bakre tibier med 4 taggar i mitten, är genomsnittligen något större, antennklubban är svart. Nicrophorus humator är genomsnittligen mindre, antenklubban är röd och epipleurer svarta.

Beskrivning

22 till 32 mm. Svart, matt med fin och gles punktur på kroppen. Antenner helsvarta. Främre delen av huvudet (clypeus) med röd fläck. Halsskölden 1,3 gånger bredare än lång, utvidgad fram. Täckvingarna svarta med två svagt upphöjda längsgående ribbor. Tredje ribban på täckvingarnas utsida bara mycket svag antydan, saknas ofta helt. Täckvingarnas nedåtböjda sidokant (epipleur) är rödbrun. Halssköldens sidor något grövre punkterade än på mitten. Clypeus (främre huvuddel) är röd. Täckvingarnas sidor framme vid skuldran och i bakre delen med svarta kraftiga borst. Bakre bröst med brunsvarta borst och bakkroppens fria undre segment med svarta borst. Ben svarta. Främre tibier med en kraftigt utstående tand framtill på utsidan och en stor böjd törn framtill. Hanarnas främre tarser starkt utvidgade och med ljusbruna täta långa borst. Bakre tibier är på utsidan utvidgade i mitten, och med 4 taggar på utsidans mitt.

Biologi

Lever på varma sandiga öppna områden ibland även i glesa, ljusa lövskogar. Föredrar kadaver av större djur som rådjur, hjort men även grävling. I brist på föda nöjer den sig med kadaver av mindre djur. Den kan också påträffas på häst- och kospillning där vuxna individer jagar större larver av flugor och dyngbaggar. Vuxna skalbaggar förekommer under sommaren då de flyger och är aktiva under varma kvällar och nätter.

Utbredning

I Sverige funnen endast i Skåne under 1800-talet. Idag finns den med stor säkerhet inte i landet.

---